Edit Template

Livru Eskola Sabatina Tetun Lisaun 1 Reseita ba Susesu

Lisaun 1 

“Reseita ba Susesu

                                                                               Sábadu Lokraik

Lee no Estuda Semana Ida-ne’e nian: Deut 18: 15-22, Jos 1; Ebr 6:17, 18; Ef 6:10-18; Sal 1:1-3; Rom 3:31

Versu Memoria: Naran katak o tenki forti no brani tebe-tebes. O tenki iha kuidadu no halo tuir lei hotu ne’ebe Ha’u-nia atan Moises manda ba o. keta lao ba sorin loos ka ba sorin karuk. Nune’e o sei hetan Susesu iha fatin ne’ebe de’it mak o ba. (Josue 1:7_Biblia Kadi)

Benjamin Zander, diretór muzikál hosi Orkestra Filarmónika Boston nian, hanorin klase interpretasaun múzika nian. Nia observa estudante sira-nia ansiedade bainhira sira hasoru avaliasaun ba sira nia dezempeñu. Atu nune’e bele tau estudante sira hakmatek no atu loke sira ba sira nia potensiál tomak, nia fó sai iha loron dahuluk hosi klase ne’ebé ema hotu sei hetan “A”. “A” ida-ne’e la’ós espetativa ida atu moris tuir ba “maibé posibilidade ida atu moris iha laran.” Rekizitu úniku maka ba estudante sira atu hakerek karta ida iha semana rua dahuluk semestre nian maibé ho data iha tinan nia rohan klase. Karta neʼe esplika tanbasá mak sira merese atu hetan valór neʼebé aas.

Livru Josué kona-ba posibilidade foun sira. Moisés, ne’ebé maka domina ona 40 tinan barak husi istória Israel nian, pertense ba pasadu. Ézodu husi Ejitu no la’o-rai iha rai-fuik, ne’ebé marka ho trájiku ho rebeliun no ulun-toos, remata ona. Jerasaun foun, ne’ebé prontu atu halo tuir Maromak, prontu atu tama iha Rai Prometidu, la’ós hanesan espetativa ida atu moris tuir maibé hanesan posibilidade ida atu moris ba.

Mai ita estuda dalan oinsá Maromak loke kapítulu foun ida iha Israel nia moris no oinsá Nia bele mós halo hanesan iha ita-nian.

* Estuda lisaun semana ida-ne’e nian hodi prepara ba loron Sábadu, 4 Outubru.

Domingu * 28 de Setembru

Moisés Foun

Lee Deuteronômio 18:15–22 no Josué 1:1–9. Tanba saida maka signifikativu katak livru husi Joshua hahú hodi repete promesa ida relasiona ho saida maka sei akontese hafoin Moisés nia mate?

________________________________

Maski Moisés mate tiha ona no Maromak foti tiha ona ulun-naʼin foun ida, naran Josué, iha paralelu sira entre sira. Mane na’in-rua ne’e hetan ona hateten husi Maromak katak sira sei lori sira nia povu ba rai ne’ebé promete ona ba sira nia bei’ala sira. Hanesan Na’i dehan ba Josué: “ ‘Haʼu fó ona fatin hotu neʼebé ó sei sama imi, hanesan Ha’u dehan ba Moisés’ ” (Jos. 1:3).Josué sei remata serbisu ne’ebé iha orijinalmente fó ba Moisés. Nia, loloos, Moisés foun.

Lee Êxodo 33:11; Números 14:6, 30, 38; Númeru 27:18; Númeru 32:12; Deuteronômio 1:38; Deuteronômio 31:23; no Deuteronômio 34:9 . Saida maka sira-ne’e testu sira konta mai ita kona-ba Josué?

_____________________________

Iha faze ida-ne’e, promesa katak Maromak sei “hamoris” profeta ida ne’ebé hanesan ho Moisés (Deut. 18:15) maka posibilidade ida de’it duké realidade ida ne’ebé realiza ona. Liafuan dahuluk sira iha livru Josué nian fó-hanoin ba lee-na’in kona-ba promesa ida-ne’e no, iha tempu hanesan, kria espetativa ida atu haree ida-ne’e kumpre.

Maski mate ona, Moisés nafatin domina kapítulu dahuluk. Nia naran temi dala sanulu, Joshua nian dala haat de’it. Moisés hanaran “Na’i nia atan” enkuantu Josué refere nu’udar “Moisés nia asistente” (Jos. 1:1). Ida-ne’e sei lori moris tomak serbisu neʼebé laran-metin no obediénsia ba Josué atu simu títulu “atan ba Nai” (Jos. 24:29).

Maski kapítulu dahuluk Josué nian kaptura tranzisaun entre boot rua lider sira Israel nian, personajen ne’ebé importante liu mak Na’i rasik, ne’ebé nia liafuan loke livru no ne’ebé nia orientasaun domina ida-ne’e. Laiha pergunta sira kona-ba ne’ebé maka lider loloos Israel nian.

Iha tempu tomak, Maromak bolu mane no feto sira atu lidera Ninia povu. Tanba saida maka importante atu hanoin hikas sé maka líder loloos, invizível igreja nian maka?

Segunda * 29 de Setembru

Krúz! Simu! Fahe! Servi.

Lee Josué 1. Saida maka ita bele aprende kona-ba estrutura livru nian husi ida-ne’e kapítulu abertura?

_______________________________

Kapítulu dahuluk husi Josué sai hanesan introdusaun ba livru tomak. Buat kompostu hosi diskursu haat ne’ebé koresponde ba seksaun prinsipál haat hosi livru: atravesa (Jos. 1:2-9); manán (Jos 1:10, 11); fahe rai (Jos. 1:12– 15); no serbí liuhosi obediénsia ba lei (Jos. 1:16–18).

Livru Josué bele haree hanesan inisiativa divina lubuk ida. Iha ida-idak inisiativa, Maromak fó knaar espesífiku ida ba Josué relasiona ho konkista Kanaan nian, no ida-idak rekoñese tuirmai iha livru hafoin nia kompletasaun ho susesu.

Ikusmai, promesa sira Maromak nian kona-ba okupasaun rai nian sei sai kumpre. Hahú husi ne’ebá, responsabilidade atu tau matan ba rai iha liman husi ema Israel sira no bele realiza de’it liuhosi fiar loos no liuhosi obediénsia ne’ebé fiar hanesan ne’e sempre hamosu.

Maromak nia inisiativa sira, ne’ebé espresa hosi verbu tolu—”krúz”, “foti”, no “fahe”— hetan resposta loloos iha povu nia obediénsia, ne’ebé mai hosi final inisiativa: servisu.

Dala ida tan, livru Josué iha seksaun boot haat, ida-idak karakteriza ho konseitu espesífiku ne’ebé espresa liuhosi prezensa dominante hosi liafuan ebraiku ida:

  1. Krúz (Jos. 1:1–5:12)
  2. Foti (Jos. 5:13–12:24)
  3. Fahe (Jos. 13:1–21:45)
  4. Servisu (Jos. 22:1–24:33)

Nune’e, estrutura livru ne’e rasik hato’o ninia mensajen prinsipál: Maromak nia inisiativa sira la realiza automatikamente. Envezde, sira ezije resposta fiel husi Ninia povu. Katak, ho buat hotu ne’ebé Maromak halo ona ba ita—inklui buat hotu ne’ebé Nia iha halo ba ita ne’ebé ita labele halo ba ita-nia an rasik—ita depois hetan bolu atu halo saida maka ita bele halo ba ita-nia an rasik, ne’e mak halo tuir buat ne’ebé Maromak haruka ita atu halo. Ida-ne’e maka oinsá ida-ne’e sempre iha istória sagradu tomak, no ida-ne’e nafatin hanesan to’o ohin loron. Porezemplu, reprezentasaun kona-ba Maromak nia povu iha tempu ikus iha Apokalipse 14:12 hato’o ideia hanesan: fiar iha buat ne’ebé Maromak halo mai ita, ne’ebé lori ba obediénsia

Hanoin kona-ba promesa balu husi Maromak nia Liafuan neʼebé folin-boot liu ba Ita-boot. Resposta saida maka sira presiza hosi ita-boot nia parte atu nune’e sira atu sai realidade?

Tersa * 30 de Setembru

Eransa/Erdeiru Promesa

Iha Josué 1:2, 3, Na’i hateten ba Josué katak Nia fó rai ne’e ba sira. Iha parte seluk, Nia dehan katak Nia fó tiha ona. Neʼe katak saida?

Rai ne’e prezente ida husi Na’i, ne’ebé maka Na’in loloos. Iha Josué 1:2, 3, 4 . uza forma rua ne’ebé la hanesan hosi verbu “fó”, ne’ebé reflete signifikativu rua aspetu sira kona-ba hetan eransa ba rai. Forma dahuluk espresa prosesu atu fó rai. Só teritóriu sira Transjordania nian maka hetan okupasaun hosi Israel. Maioria husi Rai Promete nian seidauk hetan.

Iha Josué 1:3 verbu ne’e uza iha nia forma perfeitu, hodi fó impresaun katak rai ne’e fó tiha ona ba sira. Bainhira Maromak maka sujeitu ba sira hanesan ne’e asaun sira, forma ne’e hanaran “profétiku perfeitu”. No ida-ne’e tanba saida maka Nia promesa sira iha Ninia Liafuan mak faktu aseguradu ida ne’ebé bele fiar nu’udar realidade prezente.

Pronome sira iha versíkulu 3, “ita-boot” no “ita-boot nia”, maka plurál, nune’e promesa ne’e fó la’ós de’it ba Josué maibé ba povu Israel tomak. Referénsia ba promesa ne’ebé fó ba Moisés hato’o kontinuidade Maromak nia kauza nian.’

No mós, liafuan kol, “hotu-hotu”, “hotu-hotu”, repete dala barak iha primeiru kapítulu. Prezensa pervazivu hosi substantivu ida-ne’e espresa totalidade no integridade ne’ebé maka krusiál atu atinji objetivu ne’ebé maka tau iha Josué nia oin. Tenke iha aliñamentu perfeitu entre Maromak, Josué, no povu Israel atu nune’e asegura susesu iha konkista Rai Prometidu nian ne’ebé sei mai.

Lee Josué 1:4–6 no Ebreu 6:17, 18. Iha momentu neʼebá, Rai neʼebé Maromak promete ona ida-ne’e duni, promesa ida. Maski nuneʼe, ​​Maromak bolu ida-neʼe nuʼudar eransa. Saida maka signifika sai erdeiru ba Maromak nia promesa sira?

_____________________________

Laiha buat májiku ida kona-ba Maromak nia promesa sira. Sira laiha kbiit iha no husi sira-nia an rasik atu asegura sira-nia kumprimentu rasik. Garantia katak sira sei sai lia-bosok loos iha Maromak nia oin, neʼebé dehan: “ ‘Haʼu sei hamutuk ho ó.’ ” Loos duni, prezensa Na’i nian maka krusiál ba ema Israel sira nia sobrevivénsia. La ho ida-ne’e, sira sei sai de’it nasaun ida entre nasaun barak, lahó bolun espesiál ida, identidade, ka misaun (Éxodo. 33:12–16). Na’i nia prezensa maka buat hotu Josué presiza atu hetan susesu.

Ohin loron laiha buat ida maka muda, tanba ne’e maka ita hetan promesa Jezús nian iha Mateus 28:20.

Kuarta * 1 de Outobru

Sai Forte ou Forsa

Lee Josué 1:7-9. Tanba saida maka Nai presiza subliña dala rua ba Josué katak nia tenke sai forte no aten-barani?

_________________________________

Knaar neʼebé tau iha Josué nia oin parese envolve dezafiu barak tebes. Artigu definidu ne’e moru sira hosi sidade sira Kanaan nian parese labele asalta, no populasaun hosi rai hetan treinu ba funu. Iha kontraste, ema Izraél sira, ema simples ne’ebé la’o-rai, la iha mós mákina funu nian ne’ebé primitivu liu atu hasoru moru sira ne’ebé fortifikadu. Istória hatete mai ita katak Ejitu, superpoténsia iha tempu ne’ebá, la konsege hetan ain-fatin ne’ebé metin iha Kanaan.

Maibé, konvokatóriu atu sai forte no aten-barani la’ós relasiona iha ne’e de’it ho moral funu nian ka ba estratéjia funu nian. Presiza aten-barani no forsa atu bele hela fiel ba Torah no ninia ezijénsia espesífiku sira, ne’ebé define Israel nia aliansa ho Nai.

Lee Éfeso 6:10-18. Maski ita la presiza ohin loron atu partisipa iha kombate militár, oinsá ita bele aplika liafuan enkorajamentu ne’ebé fó ba Josué iha ita-nia luta espirituál loroloron nian?

_______________________________

Ohin, hodi kumpre misaun ne’ebé Kristu entrega ba sira, sarani sira hasoru dezafiu sira ne’ebé hanesan ho Josué nian; katak, sira tenke halo funu hasoru sira nia tendénsia sala-na’in rasik, hasoru ukun-na’in sira, podér sira, no ukun-na’in sira husi nakukun mundu ne’e nian, no hasoru tropa aat sira. Hanesan Joshua, sira mós iha promesa garantia kona-ba Kristu nia prezensa: ” Ha’u sei hamutuk nafatin ho imi, to’o mundu nia rohan’ ” (Mat. 28:20). Nu’udar apoiu Nai nia prezensa sufisiente atu hasai Josué nia tauk sira, nune’e ida-ne’e tenke sufisiente atu halakon ita-nia dúvida no ansiedade sira ohin loron.

Dezafiu ba ita maka atu koñese Na’i ho di’ak atu bele fiar iha Nia no Ninia promete ba ita. No tanba ne’e maka, liu fali buat seluk, ita presiza pesoál ida-ne’e relasaun ho Nia.

Pergunta krusiál ba ita ohin loron la diferente ho ida ne’ebé maka Joshua hasoru. Oinsá mak ita bele halo tuir buat neʼebé Maromak nia Liafuan hatete, maski ida-neʼe la popular ka la konveniente atu halo nune’e?

Kinta * 2 de Outobru

Prosperu no Susesu

Lee Josué 1:7-9 hamutuk ho Gênesis 24:40, Isaías 53:10, no Salmo 1:1-3. Bazeia ba testu sira-ne’e, saida maka signifika sai prósperu no susesu?

_______________________________

Termu ebraiku tsalakh, “prosperu” (Jos. 1:8), implika satisfatóriu realizasaun ba saida maka planeia ona, ka estadu ida ho sirkunstánsia sira ne’ebé favoravel.

Termu sakal, “atu sai matenek” (Jos. 1:8), bele tradús nu’udar “prosperu” ka “sai susesu.” Maibé liafuan neʼe mós bele signifika “sai matenek”, ka “hatudu ho matenek”. Ida-ne’e akontese dala barak iha Job, Provérbios, no Salmos, iha ne’ebé nosaun susesu nian besik liga ba atua ho matenek hodi hamta’uk Maromak no halo tuir Ninia Liafuan.

Tuir hanoin ida-ne’e, susesu la’ós nesesariamente define hanesan material prosperidade, maski la esklui ida-ne’e. Susesu tenke haree hanesan estadu ida armonia ho valór no prinsípiu espirituál sira ne’ebé maka iha fundasaun Maromak nia mundu ne’ebé kria no ne’ebé espresa iha Ninia lei.

Loos duni, fiar iha Maromak nia promesa sira, liuliu promesa salvasaun nian liuhusi fiar mesak no obediénsia ba Ninia ukun-fuan, la kontra malu. Sira reprezenta sorin rua hosi osan-besi ida de’it.

Lee Roma 3:31 . Saida maka testu ida-ne’e hatete kona-ba relasaun entre lei no fiar?

_________________________________

Atu tau fiar iha Jezús nia mate expiasaun no sakrifísiu ba ita-nia naran hasoru obediénsia ba Maromak nia lei mak harii dikotomia ida ne’ebé falsu no perigozu. Lei no grasa sempre lao hamutuk. Komprensaun superfisiál de’it kona-ba papél lei nian bele lori ba persesaun “lei” no “grasa” hanesan opostu.

Hakerek-na’in sira Testamentu Tuan nian iha respeitu aas ba lei no konsidera ida-ne’e hanesan fonte ksolok nian (Sal. 1:2; Sal. 119:70, 77, 174). Konsidera ho loloos no uza, lei sei lori ba komprensaun klean liu kona-ba ema ida nia sala rasik (Rom. 7:7) no nesesidade ba Kristu nia justisa (Gal. 3:24).

Maski ho Maromak nia grasa ne’ebé ita-boot buka atu halo tuir Ninia ukun-fuan, oinsá ita-boot nia ukun-fuan rasik esperiénsia hatudu ba ita-boot ita-boot nia nesesidade ba Kristu nia justisa ne’ebé taka?

Sexta * 3 de Outobru

Hanoin liután: Lee Ellen G. White, “Crossing the Jordan,” pp. 481, 482, in Patriarchs and Prophets; “Entering the Promised Land,” p. 175, in The Story of Redemption

“Iha Ninia promesa no avizu sira, Jezús signifika ha’u.Maromak hadomi tebes mundu, katak Nia fó Nia Oan Mane mesak, atu nune’e ha’u la bele mate tan fiar iha Nia, maibé hetan moris rohan-laek. Esperiénsia sira ne’ebé relata iha Maromak nia liafuan maka atu sai ha’u nia esperiénsia sira. Orasaun no promesa, preseptu no avizu, maka ha’u nian. . . . Hanesan fiar nune’e simu no asimila prinsípiu sira lia-loos nian, sira sai parte ida hosi forsa motivasaun moris nian. Maromak nia liafuan, simu iha klamar, forma hanoin sira, no tama iha dezenvolvimentu karakter nian.” —Ellen G. White, The Desire of Ages, pp. 390, 391.

“Laiha pontu ida ne’ebé presiza atu hanoin ho laran-metin liután, repete dala barak liu, ka estabelese metin liu iha ema hotu nia hanoin duke imposibilidade ema monu nian atu merese buat ruma liuhosi nia obra di’ak sira rasik. Salvasaun liuhusi fiar iha Jezús Kristu de’it. —Ellen G. White, Faith and Works, p. 19.

Pergunta ba Diskusaun:

  1. Maski sirkunstánsia sira husi Joshua nia moris no esperiénsia sira diferente maka husi ita nian, prinsípiu espirituál saida maka ita bele hasai husi nia moris ne’ebé ita bele aplika ba ita-nian rasik? Tanbasá, maski nune’e, ita tenke sempre mantein kontestu iha hanoin bainhira buka atu halo analojia sira?
  2. Diskute relasaun entre Maromak nia promesa sira no ita-nia obediénsia ba Nia. Oinsá sira komplementa malu? Saida maka perigu sira husi fó énfaze liu ba ida hodi estraga ida seluk? Katak, perigu saida mai hosi dudu lei ho kustu hosi grasa ne’ebé taka? Ou husi dudu grasa ho kustu atu taka lei?
  3. Bazeia ba lisaun semana ida-ne’e nian, oinsá ita-boot define susesu husi perspetiva bíblika? Fatin saida maka prosperidade iha iha sarani ida definisaun susesu nian?
  4. Hanoin toʼok oinsá mak Josué sente, hodi tuir Moisés. Promesa saida maka halo Maromak fó ba nia ne’ebé konserteza sustenta nia (haree Jos. 1:5) iha nia responsabilidade sira?

Devosaun Dader 2026

Ita Labele
Haluha ISTORIA

“Ita la presiza tauk futuru se ita la haluha dalan ne’ebé Maromak lori ita no Ninia hanorin sira iha ita-nia istória pasadu”

(Ellen G White)

The mission of the Seventh-day Adventist Church is to call all people to become disciples of Jesus Christ, to proclaim the everlasting gospel embraced by the three angels’ messages (Revelation 14:6-12), and to prepare the world for Christ’s soon return.

Quick Links

Download Our App Radio AWR 92.3 FM

© 2026 Eppy M – AWR -HCTL